Achillessenebesvär, allmänt kända som achillodyni, omfattar tillstånd som achillessenit och achillestendinos, som påverkar senan som förbinder vadmusklerna med hälbenet. Dessa besvär uppstår ofta till följd av repetitiv belastning, särskilt inom sporter där man springer och hoppar. Akillessenebetennelse innebär att senan blir inflammerad, ofta till följd av plötsliga ökningar i aktivitetsnivå eller intensitet. Om inflammationen inte behandlas kan den utvecklas till akillestendinos, ett degenerativt tillstånd som kännetecknas av att senfibrerna bryts ned och mikroskopiska bristningar uppstår.
Idrottare, särskilt löpare och hoppare, löper ökad risk att drabbas av dessa sjukdomar på grund av den repetitiva belastningen på senan. Personer med överpronation, där foten rullar inåt för mycket när man går eller springer, kan också vara predisponerade, eftersom detta gångmönster ökar belastningen på hälsenan. Att bära felaktiga skor som saknar tillräckligt stöd kan förvärra denna risk.

Symtomen inkluderar vanligtvis smärta, stelhet och ömhet längs senan, som ofta förvärras vid fysisk aktivitet och förbättras med vila. Svullnad och värme över det drabbade området kan också förekomma. I allvarliga fall kan obehandlad seninflammation leda till senruptur, ett tillstånd som kännetecknas av en plötslig, skarp smärta och oförmåga att bära vikt på den drabbade foten.
Tidigt ingripande är avgörande för att förhindra progression. Inledande behandlingsstrategier fokuserar på att minska smärta och inflammation genom vila, is och icke-steroida antiinflammatoriska läkemedel. Sjukgymnastik spelar en viktig roll i rehabiliteringen, med betoning på stretching och stärkande övningar för att återställa senans funktion och flexibilitet. I vissa fall kan ortopediska hjälpmedel rekommenderas för att korrigera biomekaniska problem som överpronation. Vid ihållande eller allvarliga fall kan medicinska ingrepp som kortikosteroidinjektioner eller kirurgiska ingrepp övervägas för att reparera skadade senfibrer.
Förebyggande åtgärder omfattar lämpliga uppvärmningsrutiner, gradvis ökad aktivitetsintensitet och användning av stödjande skor för att minska onödig stress på hälsenan. Styrketräning och rörlighetsövningar som riktar sig mot vadmusklerna kan också bidra till att minska risken för att utveckla hälsenebesvär.

* Meddelande: Om du lider av något av dessa symtom, vänligen kontakta en läkare för råd och ytterligare behandlingsmöjligheter!